Den vackra persiska kattens buttra ansikte och långa päls känner de flesta kattälskare igen. Den anslående kattrasen blev snabbt känd sedan den utvecklades under 1800-talet. Men dessa katter är verkligen inte den perfekta rasen för alla, eftersom an vara tidskrävande att ta hand om den ymniga pälsen.

Den persiska kattens mest kända egenskap är förmodligen ansiktet. Den har små, runda öron, mycket runda ögon långt ifrån varandra, och en kort näsa som ger kattens ansikte intryckt utseende. En stor, muskulös kropp, kort hals, tjocka ben, och en kort, buskig svans slutför kattens distinkta utseende. De väger mellan 4-7,5 kilo.

Men perser är också kända för sina långa, tjocka pälsar. En välvårdad katt är häpnadsväckande. Håret flyter behagligt runt hans kropp. Men om katten inte blivit ordentligt trimmad kan han se ganska risig ut. Perser har päls som trasslar och blir tovig mycket snabbt. Du bör vara beredd att borsta katten en gång om dagen för att hålla pälsen i gott skick. Katter som utvecklar trassel måste klippas ner till huden. Det är mycket stressande för katten, eftersom han måste sövas. Dessutom kommer klippning göra honom mer mottaglig för kyla under vintermånaderna.

Den persiska vackra pälsen finns i svart, choklad, röd, blå, lila, grädde, Chinchilla, Silver och vita färger. Vita katter kan ha blå, orange eller olikfärgade färger. Du kan också hitta denna ras i sköldpadd, skuggad, rök, tigrerad, fläckig, silverfläckig och tvåfärgade mönster.

Om du inte kan ta hand om en mycket aktiv och tillgiven katt, då är Perser inte det perfekta valet för dig. Den är inte särskilt pratsam och mycket lugnare än de flesta andra kattraser. Dessa rofyllda katter är också ett bra val för flerkattshem eller för hushåll med både katter och hundar, eftersom de sällan slåss med andra djur. Om din katt inte bryr sig om ett annat sällskapsdjur, kommer han förmodligen bara hålla sig lugnt borta. Den persiskas lugna temperament gör den även till ett bra familjedjur. De är ganska toleranta mot barn, så länge de inte missbrukas. Se bara till att småbarn inte börjar dra i kattens svans och annat.

Medan de flesta perser oftast är ganska friska katter, finns några allvarliga problem som är gemensamma för rasen. De är ofta utsatta för njursjukdom, andningsproblem som är resultat av deras tillplattade ansikten, och reproduktiva problem. Dessutom är blåögd och vit perser benägna till dövhet.

Om du letar efter en katt som inte nöjer sig med att dåsa på fönstersmygen utan gillar kel och lek då och då, kan den fina persiska vara rätt katt för dig och din familj.