beagle1

Beagles drabbas inte mer än någon annan ras av ögonproblem. De flesta är friska och har bara de vanliga, kortlivade besvären som är del av varje hundliv. Men det finns några ögonsjukdomar man bör hålla utkik efter och som tenderar att inträffa hos Beagles mer än andra.

Cherry eye

Det vanligaste är ett tillstånd som kallas Cherry eye (körsbärsöga). Detta framstår som en stor, ljus röd, svullen bit i vävnaden vid basen i ögat. Svullnaden är resultatet av att nictitanskörteln (det så kallade ”tredje ögonlocket) lossnar i en del av ögat. ”Ögonlocket” är ett hölje av genomskinlig vävnad som skyddar ögat.

Körteln kan möjligen lossna (ett tillstånd som kallas ”framfall”) till följd av svag bindväv. Slutresultatet är inflammation, ömhet, och högre risk för infektion. Det åtföljs av vad som kallas ”torra ögon”, resultatet när ögat inte kan producera tårar ordentligt.

Traditionella behandlingar tar bort körteln helt, men det skapar behov av att motverka de negativa effekterna av torra ögon, eftersom nictitans spelar en roll vid tårproduktionen och tårvätska krävs hela tiden. Numera repareras körteln mycket oftare. Den kan faktiskt sys och fästs åter på plats med små, fasta maskor.

Distichiasis

Ett annat vanligt ögonproblem är distichiasis, ett fint ord för ett tillstånd där ögonfransarna växer inåt eller för nära ögat. Precis som hos människor ger varje föremål som petas in i ögat obehag och överskott av tårar. Om det består kan det leda till inflammation och även infektion. I extrema fall är det möjligt för hornhinnan att bli ärrad då ögonfransen skrapar på ytan när hunden blinkar.

Behandlingar finns alltifrån enkla ögondroppar med oftalmologiska smörjmedel i en lösning som också reducerar smärta och förhindrar infektion, till kirurgisk förändring av körteln som producerar oönskade ögonfransar. Under förfarandet kan körteln frysas kryptogeniskt eller brännas med en laser.

Att plocka ögonfransarna tenderar att leda till mer problem än det löser. Körteln kan redan vara irriterad och ögonfransarna kommer helt enkelt ändå växa tillbaka.

PRA eller PRD

Frekvensen av genetiska sjukdomar hos hundraser varierar avsevärt, beroende på förädling. Eftersom Beagles är så populära tenderar de att vara överavlade eller inavlade mer än några andra. Som ett resultat är risken för dem att lida av en genetisk störning något större. Bland störningar som är vanligare än andra finns progressiv retinal degeneration (eller atrofi). PRD/PRA, betyder att ögats näthinna gradvis försämras, och i slutändan ger det blindhet.

Eftersom Beagles är hundar som är beroende av sitt luktsinne ännu mer än den redan uttalade användningen hos hundar i allmänhet, upptäcks kanske inte ögonproblem förrän dessa är ganska avancerade.

Kika efter desorientering eller nattblindhet, vilket är mycket sällsynt hos friska hundar. Om din Beagle uppvisar rädsla i ett mörkt rum, vilket är sällsynt för välanpassade hundar och speciellt hos Beagles som älskar att utforska, ta honom då till veterinären för synundersökning.

Det finns ingen bot och ingen effektiv behandling. Det bästa som kan göras i dessa fall är att se till att din hund mår bra och får leva på säkert avstånd från vad som annars skulle vara mindre risker.